söndag 5 juli 2015

Kvällarna


Jag säger det igen - kvällarna...
...det är kvällarna som är så magiska
när dagarna är heta.


Vi bor i en by som är väldigt vackert belägen vid en sjö.


Det är så skönt att kunna gå ner till badplatsen om kvällarna.
Ofta kan man få ha den lite för sig själv då.


Barnen och jag var nere i går kväll.
Så härligt att simma några längder
 och svalka av sig lite.


Och på hemvägen var fullmånen så rund och stor.


Kvällarna alltså...

lördag 4 juli 2015

Bryggbåt


Det bästa med varma sommardagar...
...måste väl ändå vara kvällarna!

När det inte är fullt så hett längre,
utan bara ljuvligt skönt i solen!
I går var en sådan kväll.


Vi åkte ut med min mamma och min syster på en bryggbåt.
Mamma hade packat med en massa gott fika,
och så satt vi där i solen och njöt.

H, V och J hoppade i vattnet.
Det var jätteskönt, sa de.


Själv är ju ju värsta badkrukan,
men J lyckades faktiskt övertala mig att hoppa i,
och oj, oj, oj - vad skönt det var!

Ja, jag ville faktiskt inte komma upp ur vattnet!
Alldeles underbart ljummet!


Och om jag tycker det, 
då förstår ni hur skönt det måste vara! :-)


Vi stängde av motorn
 och bara flöt, sakta, sakta tillbaka hem.


Och så kom vi överens om
 att vi måste göra om det här.


Det här blev ett fint sommarminne att spara.


Precis en sån där kväll som man längtar efter
hela långa, kalla, mörka vinterhalvåret...


Tack mamma och A!
Det gör vi gärna om!

fredag 3 juli 2015

Lat i värmen


Hej i värmeböljan!

Jag känner att jag går ner till en annan växel -
ett latmans-tempo - när det är så här varmt!
Inte mycket mer än det nödvändigaste blir gjort.
Vilken tur då att jag passade på att baka bullar häromdagen,
innan det blev så här varmt.


I den här värmen kan jag möjligtvis tänka mig
att inskränka mina aktiviteter till att sätta mig i skuggan
och äta några av bullarna och dricka något kallt.

Så får det bli!

torsdag 2 juli 2015

Tåliga rosor


Honungsrosorna har just börjat blomma,
och som vanligt är det en helt fantastisk, söt doft
som sprider sig i hela trädgården.


Det är svårt att fånga på bild,
men ni kan kanske ana alla knopparna som
sprickfärdiga väntar på att slå ut.



Rosen är en
Rosa Helenae Hybrida,
och tåligare ros får man nog leta efter.
De här två exemplaren blev helt nedskurna
och sedan överkörda av tunga fordon
när vi byggde ut huset för några år sedan.
Bekom det dem?


Nej,
inte det minsta!

Det kallar jag tåliga rosor! :-)

måndag 29 juni 2015

Grusad uppfart


I söndags fick vi lite grävhjälp här hemma.
Vi skulle grusa uppfarten vid sidan om garaget -
den platsen där släpkärran brukar stå.


En bekant som har en grävmaskin grävde upp marken
och sedan på med markduk och sättsand som paddades.
Ordning och reda! :-)

Hit flyttades ju mitt Silverpäronträd i höstas.
Det kunde inte stå kvar där det stod,
och jag flyttade det bara dit jag hade plats.

Senare gjorde vi som en liten rabatt runt trädet.
En pipranka planterades mot väggen.
Och piprankan mår finfint.
Den växer inte fort nu i början,
men så visste jag ju att det skulle vara,
för det hade jag läst.


Däremot dog mitt Silverpäronträd.
Det såg så lovande ut i början,
men just när det skulle börja blomma
så torkade det i hop och dog.
Så synd!



Jag får fylla ut med något annat i stället.
Några sockblommor är planterade
och jag hoppas att de kommer att bre ut sig!


Plåtkanterna som H fixade i våras
har rostat jättefint!


Här är den stora traktorn som kom med sättsand.
Men vänta...
...vad är det som ligger i skopan...?


Jo, Selma såklart!
Världens mest nyfikna katt.
Och hon fullkomligt älskar att rulla sig i grus,
så här trivdes hon bra!


Och sedan hoppade hon in i förarhytten en sväng.
Inte konstigt att hon varit med om så mycket -
så nyfiken som hon är...


Så nu är det grusat och klart på uppfarten!


Nu väntar jag på att piprankan sätter fart,
och så får vi se vad som ska ersätta silverpäronets plats.

söndag 28 juni 2015

Lägesrapport från köksträdgården


Hur står det till i köksträdgården då?
Jo tack, efter omständigheterna bra, 
får jag väl ändå säga.


Och omständigheterna i det här fallet
är att våren var så himla kall
att jag helt tappade lusten att vara ute och så i lådorna.


Därför är det som växer här i år
antingen självsått,
eller för-odlat och utflyttat från växthuset.


Det självsådda består till stor del av ringblommor.
Och gärna för mig - jag gillar ringblommor!


På armeringsmattan ska det klättra luktärtor.
Men det är verkligen ingen fart på dem i år.
Ingen fart alls.


Kronärtskockan är i alla fall hög och ståtlig.
Jag är så förvånad att den dök upp.
Mitt bland jordgubbsplantorna.
Men den fick sitta kvar...


Rosenskärorna är klena,
men de kanske tar sig om värmen kommer.


Luftlöken är fin.


Jag har försökt flytta i hop alla självsådda ringblommor,
så att de samlas i en av lådorna.


Klätterhortensian behöver tämjas.
Snart växer den nästan ner i en låda.


Ja, det var en liten rapport
från odlingslådorna det.

Nu sägs det ju att det äntligen ska bli lite varmare,
så då kanske det blir lite mera fart
på växtligheten här.

lördag 27 juni 2015

En uppskattad present


I växthuset börjar dahliorna slå ut.


Ja, jag har mina dahlior i krukor i växthuset.
När jag har försökt sätta ut dem på friland
så slutar det alltid med att sniglarna äter upp dem.

Nej, de får allt vara i sina krukor.



Mina Agapanthus verkar ha ett mellanår i år.
Ynka två stänglar har det här exemplaret,
liksom den kruka som står utomhus.
Förra året hade den massor,
massor av stänglar.


Nio tomatplantor står också här inne.
Och lite gamla föremål.
En snickarbänk, en gammal trästege, ett tvättbräde -
jag tycker det är vackert med det gamla
mot de gröna växterna.


Och så en massa levande ljus, förstås!


Och den rostiga bysten som H köpte till mig en gång,
så där helt utan anledning,
(vilket ju är den bästa anledningen av alla
att köpa presenter! :-)


Ja, det är sig ganska likt här inne
från år till år.


Nio år gammalt är det nu -
mitt växthus som jag fick när jag fyllde 40 år.

Det har verkligen varit en uppskattad present!

(Hmmm...undrar just vad jag ska önska mig
när jag fyller 50...:-)