söndag 5 november 2017

Stureplansbrudar och Mandelmanns...


Vi var på revy i torsdags.
Hjalmars revy!


Och det var riktigt, riktigt bra!
Bra sångerskor, bra musiker, bra revyartister!


Och man fick skratta!


Ja, man fick skratta mycket!
Alltså - titta bara på de här Stureplans-brudarna...


Mitt i prick!

Och där var Donald Trump och Kim Jong Un.
Och Mark Levengood, Zlatan och Lars Lerin.


Och ser ni vem det här är:


Ja, visst är det Marie Mandelmann!


Och Gustav Mandelmann, förstås!


Hjalmar från Viby inledde och avslutade revyn.


Ja, det var en trevlig kväll.
Och blir ni sugna på att se revyn, men inte kan ta er till Brevens Bruk,
så var TV där och spelade in föreställningen!


Det kommer att sändas på nyårsafton klockan 8.

Rekommenderas!

lördag 4 november 2017

Målarterapi


Jag har haft en ledig vecka,
och det var i grevens tid att jag fick lite andrum!
Ni vet - när det känns som om man får mental vattenplaning
för att farten är på tok för hög och kontaktytan med sig själv är för liten -
ja, det är då man känner att man börjar sladda runt
lite utan kontroll i tillvaron...

...lite som när en bil får vattenplaning, alltså.
För lite kontaktyta, för dåligt grepp om underlaget -
det är då det börjar skena lite...

Men nu:
Nu har jag haft världens mest asociala vecka.
Precis vad jag behövde!
Jag har mest varit hemma och skrotat.
Och kommit i kapp lite.
Så skönt!

Tvättat alla fönster på nedervåningen.
Tagit in alla dahlior och annat för övervintring.
Tömt ur krukor och plockat ihop utemöbler.
Varit i skogen och plockat mossa och lärkkvistar.
Städat och städat.
(Ja, jag otrivs så mycket när jag inte hinner städa...)
Och så har jag målat. Målat om trappen.
(Vilket är ett pyssligt projekt, om man ska kunna använda trappen ändå...)
Målat en gammal kista.
Och målat väggarna runt trappen gråa.
Ja, det ni ser på bilderna här.


Jag tycker att grå är en svår färg.
Den kan bli för mörk, för blå, för ljus, för brun...
Vi valde Alcros färg som heter Duva.

Och när den kom upp var den kanske lite för feg...
Det hade inte gjort någonting om den hade varit lite mörkare.
Men nu får det vara som det är.
Ganska fin, men - som sagt - den hade kunnat vara mer grå.


Det var en välbehövlig "skrota-runt-vecka".
Ett biobesök, en födelsedagsbjudning i Stockholm,
en julmarknad och en revyföreställning -
men annars bara skrotat runt.


Så...nu har jag lite kontakt med underlaget igen.
Bara att köra vidare!

söndag 29 oktober 2017

Julmarknad i isande vindar


I sol, men i isande kalla vindar,
besökte vi Julita julmarknad i dag.


Det brukar vara mysigt att gå runt i den här miljön,
men i dag var det, som sagt, isande kallt
och vi skyndade mellan husen
för att fort komma in i värmen igen.


Vi tyckte riktigt synd om
de av hantverkarna som hade en utomhusplats i dag.


Några små inköp gjordes.
Ett gott bröd, en äppelsenap och en julkärve.


Och tänk att jag har blivit lite julsugen i år också...

Man tror först inte att man ska kunna bli det,
men när tidningsställen i butiken börjar fyllas med
inredningstidningar med jultema -
ja, då längtar jag ändå lite
efter att få göra julfint hemma...


Sigge var med förstås.


Burr...fort in i huset!


I orangeriet blommade pelargonerna på rad.


En somrig kontrast till alla halmbockar och andra halmprydnader.


tisdag 24 oktober 2017

På konferens


(Bild från tidigt i går morse på tågstationen)

Hej!

Nu är jag hemma igen efter två intensiva dagar
på konferens i Stockholm.

Det känns alltid lite lyxigt att få åka i väg så där.
Nästan lite som att man rymmer från sitt jobb!
Den här gången åkte jag utan kollegor,
så mellan seminarierna och föreläsningarna
 fick jag roa mig så gott jag kunde på egen hand...

(Man kan ju ta selfies till exempel...)


Höjdpunkten på hela konferensen var föreläsningen med den här mannen:
Mustafa Can

Ni känner säkert till honom.
Kanske har ni lyssnat till hans fantastiska sommarprat,
eller sett honom på sommarpratarna på tv?

Eller så har ni kanske läst hans fantastiska bok
Tätt intill Dagarna.

Jag läste den typ år 2009,
och det är en av de finaste böckerna jag läst.
Därför hade jag verkligen sett fram emot att höra honom föreläsa,
och som han föreläste. Så bra, så bra!


Jag träffade på några människor hemifrån stan!
De var också på konferensen,
och på kvällen slog vi följe till Koh Phangan.


Det var verkligen jättegott!


Jag kan bara inte låta bli att fundera på
hur de städar på det här stället...?

(Haha - jag menar, hur dammar man...?
Tar man ner allt krimskrams då...?
Eller duschar man bara av allt med en slang...?
Haha - man undrar...)


otroligt lyxigt det var att sedan gå till sitt 
alldeles egna hotellrum
och krypa ner bland alla kuddar.
Jag somnade som en stock...


...och vaknade sedan upp till en ny dag full
av olika föreläsningar.


Bra dagar -
men som alltid:
Skönt att komma hem igen.

Sån är jag, helt enkelt!

Se upp!


Det är kallt om morgnarna nu,
och en morgon överraskades jag av en isig trappa.
Oj, så jag flög baklänges och aj, vad ont det gjorde
när jag landade och fick kanten av ett trappsteg på sidan av ryggen.
Jag skrek rakt ut och låg säkert stilla i någon minut
innan jag med mycket möda kunde resa mig upp.
Ja, det var så illa att det faktiskt blev ett besök på akuten
för att kolla upp hur det stod till egentligen.
Enligt läkaren så var det nog
inget allvarligt i alla fall.

Nu har det gått några dagar
och jag känner mig fortfarande alldeles överkörd.
Bara att vända sig i sängen eller att ta sig
in och ut i bilen gör riktigt ont.

Så ta det lugnt där ute
nu när det halkiga tiden är här...

söndag 22 oktober 2017

Gå runt och titta...


En sak som jag mår bra av
är att åka till en handelsträdgård
och bara gå runt och titta och inspireras!


Härom dagen blev det en sväng till
Strandviks handelsträdgård i Baggetorp.
Där brukar man alltid få lite idéer!


En sån här gamma tramporgel t.ex. -
en sån hade min mormor.
Så fint den gjorde sig mot den ruffa väggen
och den fina takkronan med svarta pärlor.

Jätteläckert!


Snyggt med betong, glas och gräs!

Och visst skulle det vara läckert att duka med en sån här
lång ljusstake med plats för mycket dekoration!


Ja, hösten är fin ändå!

Det finns ju mycket som är vackert!


(Det är egentligen mer mörkret som gör mig håglös och trött...)

lördag 21 oktober 2017

Mysig tjejträff



I dag är jag uppe tidigt, trots att jag verkligen hade behövt sova.
Vad svårt det är det där - att sova på morgnarna!
Det spelar ingen roll hur sent jag lägger mig -
jag vaknar tidigt i alla fall.
(I morse 06.15, trots att jag somnade efter 02:00...)

I går blev det väldigt sent för att vara mig.
Jag var nämligen på en jättemysig tjejträff hemma hos
en före detta kollega, Ulrika,
som bjudit in oss till sitt fina uterum på lite bubbel.


Det var jättemysigt med vinrankor i taket
och långa rader av chiliplantor.


Trots att det börjar bli kyligt ute
så var det varmt och skönt här inne tack vare en fläkt.


Och det blev faktiskt extra mysigt just för att det är oktober,
mörkt och lite kyligt ute!


Vi var sex tjejer från jobbet som samlades.


Och efter ett glas bubbel
så blev vi bjudna till bords på en jättegod kycklingpaj,
sallad och gott bröd.


Och som så många gånger tidigare, så tänker man:
varför samlas man inte på det här sättet lite oftare?

En paj och en sallad -
det behöver inte vara mer än så -
det var fantastiskt gott
och inte allt för ansträngande för att orka fixa en fredagskväll!
Man borde som sagt göra sånt här oftare...


Och efterrätten...god!


Sedan gick vi in i huset och satt och pratade lite.
Tjejsnack.
 Om #metoo och sånt där, ni vet.


Kvällen avslutades i köket
med två omgångar av sällskapsspelet
"När då då?"


Ja, det var verkligen en jättetrevlig kväll.

Fast, som sagt, jag är ingen nattuggla
och framåt halv 1 gäspade jag rejält,
och begav mig så småningom hemåt.


Stort tack till Ulrika för ett mycket trevligt initiativ!

Och som sagt -
man borde göra sånt här oftare...