April-barn

April, april -

Du, den första av de riktiga vårmånader -

vad du prövar vårt tålamod i år!

Jag har gått och varit småsur hela dagen -

så där odefinierat sur, ni vet -

ända tills jag kom på att det berodde på vädret.

Vi vaknade till snö och blåst i morse.

Men så på eftermiddagen

klarnade det upp lite,

och jag fick sätta på mig trädgårdsstövlarna

och hämta räfsan och skottkärran,

och då...

...ja, se då blev jag genast lite gladare!

Hela påsklovet har gått

utan att jag har kunnat jobba så mycket

i trädgården.

Men kanske vänder det nu?

Jag har ju köpt så söta penséer

som jag längtar efter att få plantera ut!

Och egentligen...

...så är jag ju faktiskt ett april-barn...

Systrarnas Trädgård

Jag har turen att ha flera fina trädgårdshandlare nära där jag bor.

Vi har inga stora kedjor (typ Blomsterlandet eller Plantagen)

men desto roligare med flera olika unika butiker!

Jag är ju en av traktens storkunder

och därför är jag glad att ytterligare en butik

har öppnat här i stan, nämligen Systrarnas trädgård.

Ja, egentligen är detta en handelsträdgård som funnits tidigare,

men nu har den öppnat i ny regi och då blir det ju ofta ett uppsving.

Och jag som gillar att ibland bara gå runt och inspireras

utan att alltid köpa någonting -

jag gillar ju när man lägger vikt vid hur varorna presenteras.

Och det tycker jag att man har gjort bra här!

Kul med nyöppning!

Mitt gröna pyssel...

Jag vet inte hur det är hemma hos er,

men här hos mig är det i alla fall mycket pyssel så här års.

Frön ska sås, övervintrare ska väckas till liv.

Det ska vara lagom vattning, lagom temperatur

och så mycket ljus som bara är möjligt.

Men vilket kärt pyssel!

Här är mitt fina Ginkgo-träd igen!

Jag visste inte ens om det var vid liv

när jag tog in det från boden för någon månad sedan.

Och se så stort och grönt det är nu!

Fantastiskt hur naturen är funtad!

Mina klöverväxter har jag också haft i boden.

De såg väldigt, väldigt döda ut

när jag tog in dem...

...men, här finns tveklöst liv!

Och så mina kära agapanthus.

Kommer så snällt,

 trots ingen som helst uppmärksamhet på hela vintern.

Jag vet inte om det bara är vi...

...som har det så himla växtstökigt inne i huset nu i april.

Här trängs dahlior med frösådder och muehlenbeckia

Men...det är ju bara nu några veckor.

Snart kör jag igång växthusfläkten

och då får allt flytta dit ut.

Just dessa tobaksplantor är dock inte mina

utan en av sönernas!

Jo, ett av barnen har faktiskt ärvt odlarintresset!

Förra året tog jag frön från en Afrikas blå lilja och sådde dem.

De kom upp fint och trivdes bra hela sommaren,

och i vinter har de fått stå med de "vuxna" liljorna.

Och titta här nu:

Även bäbisarna kommer tillbaka så fint!

Och tänk att i år

kom alla fröer av jätteverbena som jag sådde upp -

utan någon som helst kylskåpsbehandling!

Ja, jag gillar verkligen mitt gröna pyssel.

Krukfärg

Jag tycker att det är snyggt med svarta krukor

och jag har målat många av de krukor jag har.

När krukorna har samma färg

passar de i hop även om de har olika form.

Man brukar få bättra på färgen varje år.

Jag har köpt min färg på Zetas,

men den finns nog säkert på fler ställen.

(Måste ge mig ut på jakt, för nu är flaskan slut

och jag har fler krukor som behöver målas.)

De här stackars penséerna frös ordentligt i natt,

trots att de står i växthuset.

Jorden var alldeles hård.

Nu har jag hört att det inte ska bli

 fullt så många minusgrader om nätterna längre.

Vi får hoppas på det!

Det vore så skönt om snön smälte undan

och det gick att ha penséerna ute.

Ryska förpackningar...

Vår äldste son V, som är 22 år,

började på egen hand studera ryska när han gick på gymnasiet.

Han fascinerades av landet, och ville kunna läsa

de ryska klassikerna på originalspråket.

Efter flera års studier talar han nu ryska flytande

och han är fortfarande fascinerad av den ryska historien

och den ryska kulturen.

Tidigt i morse skjutsade jag honom till tåget

för hans tredje resa till landet.

Den här gången flyger han till Moskva

och efter några dagar i huvudstaden

kommer han sedan att ta tåget till St Petersburg.

Där stannar han några dagar innan han flyger hem igen.

Jag måste säga att jag är både lite avundsjuk

men att jag också imponeras över hans resor.

Han går på teatrar och museum 

och upplever verkligen en annan kultur.

Såklart går det inte att komma ifrån

att man som mamma är lite orolig när ens barn

ger sig ut på resor på egen hand,

men mest är jag glad för hans skull.

-"Är det någonting du vill att jag ska köpa till dig från Ryssland?"

frågade han härom kvällen.

Efter en liten stunds betänketid sa jag:

-"Om du skulle se några vackra förpackningar, så får du gärna köpa dem"

Ja, man är ju som man är...

Stort lycka till med resan V!

Påskbakelser...! Till mig...?

Ehhh... alltså, jag känner

att det är någonting där uppe på bordet...

Nånting som luktar gott!

Påskbakelser med grädde och persikor!

Alltså, jag tror faktiskt att jag skulle tycka om det!

Om ni skulle kunna tänka er att jag får smaka lite...?

För... det är väl inte bara för människor...

... hoppas jag...?

Årets utvecklingsområde

Det största påskriset

hamnade i den gamla ektunnan.

Här hade jag fram till nyligen en gran,

men nu blev den utbytt till "ett knippe" björkris.

Ja, kommunen har varit och avverkat alldeles bakom vårt hus.

Så björkris har vi haft gott om i år.

Bara att gå och hämta utanför staketet, där det ligger i högar.

Här, bakom vårt växthus, ser ni årets utvecklingsområde!

Här ska det bli gångar och fler odlingar.

Vi hann inte längre än till gavelrabatten i fjol,

men när tjälen går ur jorden ska här fortsättas!

Här hade vi noll insyn tidigare,

men efter avverkningen så är det inte mycket skog kvar.

Det har både för- och nackdelar.

Det kommer in väldigt mycket mer ljus på tomten nu,

och det behövdes faktiskt.

Och några träd har de ju sparat,

så jag tror nog att det kommer att bli lite grönt ändå.

Och Selma har hittat en ny, solig plats

i rabatten, där det var skuggigare förut!

Påskdagen

Jag tycker om att påminnas om varför vi firar våra helger

och därför besöker jag gärna någon kyrka till jul och till påsk.

I dag blev det en tur ut till Floda kyrka!

Här är så vackert

och här är jag faktiskt döpt.

Dessutom gifte sig mina föräldrar här.

Att vi åkte just hit i dag

var för att mamma skulle vikariera som kantor,

och då är det roligt att åka och lyssna.

Här svischar hon förbi med koralboken i hand...

Det var både solosång och körsång.

Och jag gillar ju sånt.

På hemvägen tog vi vägen förbi Sköldinge

och fikade på Fridhems kaffestuga.

Jag är uppvuxen i Sköldinge

och just i den här lokalen har jag faktiskt

gått i scouterna en gång i tiden.

Nu är det dock kaffestuga

och just den här helgen var det nyöppning

i nya ägares regi.

Det blev en kopp te

innan vi åkte hem och åt upp resterna

av gårdagens påskbord.

Så skönt att vara ledig!

En gammal skål

En gång om året får den gamla tuppskålen komma fram.

Den är från H:s farmor, som levde långt uppe

i Norrlands inland. När hon dog tog H

hand om den gamla skålen.

Som ett minne.

Till påsk brukar den få lite blommor.

Vi har så kallt, så kallt.

Det är bara någon enstaka plusgrad,

och inte ens här ute i växthuset är det skönt att vara

när det är mulet och solen inte värmer upp glashuset.

Som jag redan har berättat så har

 kommunen avverkat skog runt tomten.

Här bakom växthuset ligger stora högar av ris nu

och det känns lite tomt och ovant att ha så öppet.

Jag har varit ute ett varv och samlat i hop grenar,

för det ser så tråkigt ut att ha det liggandes.

Det blir nog ett varv till för att städa upp...