söndag 11 september 2016

Återträffen


I år är det 30 år sedan
som jag gick ut lärarhögskolan.

Svisch - så fort det går!

För att fira trettio år i yrket
så sågs vi på en liten återträff i går,
på en stiftsgård utanför Linköping.

Det var kul att se alla igen.
Jag har inte träffat någon av dem som var där i går
sedan vi tog vår examen den där dagen
för trettio år sedan.


Men alla var sig lika.
Det är konstigt det där.
Trettio år är ändå en ganska lång tid.
Men alla såg ungefär likadana ut,
och jag, som har så svårt för namn,
 kunde namnge alla!


Det har ju varit lite dystert i skolans värld några år nu.
Många lärare lämnar yrket
och alldeles för få nya kommer till.
Därför var det kul att konstatera att alla vi som var där i går
fortfarande arbetar i skolans värld.
Ja, när vi gick igenom klasslistan så tror vi 
att det faktiskt bara är två i klassen
som bytt yrke.

Vi enades om en egen teori om
att utbildningen vi fick för trettio år sedan
var väldigt bra och gav oss en stabil grund att stå på.
Det gjorde att vi kom in i yrket på ett bra sätt
och att vi sedan ville stanna kvar.

På den tiden var det undervisning med närvaroplikt
mellan 8-16 varje dag som gällde för oss.
Varje dag under hela utbildningstiden!
Mycket ämnesundervisning, mycket metodik och pedagogik.
De som utbildades efter oss fick betydligt mindre undervisning
och mycket tid skulle istället ägnas åt självstudier.


På den tiden var det svårt att komma in på lärarutbildningen.
Jag hade bra betyg på gymnasiet - 4,7 i medel -
men stod ändå som fjärde reserv
innan jag kom in på lärarhögskolan.

När vi gick ut fick man vara väldigt glad om man fick tjänst.
På examensdagen var det bara jag och en till i klassen
som hade klart med jobb redan,
och på scenen sjöng vi
"Jag vill ha en tjänst, rektorn..." 
(En ny text som vi skrivit till Galenskaparnas sång
"Jag vill ha en synt, farsan...")

Och nu är det ombytta roller.
Nu är det nog rektorerna som får sjunga om
att man vill ha lärare på tjänsterna.


Hur som helst så var det en trevlig kväll.
Vi var överens om att vi fortfarande tycker
 att det är roligt att jobba i skolan,
men att arbetsdagarna blivit längre och längre.
Nu när allas våra egna barn blivit stora
och man inte längre måste skynda att hämta på förskolan
eller fritids så blir det lätt så att man blir kvar på jobbet
till 5 - halv 6 för att man "bara ska göra en sak..." 
innan man går hem.


Vi funderade också över om det är så
 att man upplever att ett år går så mycket fortare nu för tiden
eftersom ett år (för trettio år sedan) var en så mycket större andel
av ens totala hittills levda livslängd.

Kan det vara därför
som det bara svischar till...?

1 kommentar:

  1. Hejsan,
    Mitt namn är Karin Olsson. Jag vill tipsa er om Urban & I som är en tjänst för dig som är bloggare och som vill tjäna pengar på din blogg. Genom att använda vår tjänst får du inspiration till nya inlägg samtidigt som du gör din blogg mer attraktiv för dina läsare. Maila mig på karin.olsson@urbanandi.se så kan jag skicka mer information alt gå in på urbanandi.se direkt och bli medlem idag.
    Är du redan medlem? Då får du gärna tipsa dina bloggvänner om oss.
    Åldersgräns 16 år.
    Mvh, Karin

    SvaraRadera