En av de finaste äppelsorterna jag vet är "Katja".
Det är lite som ett sagoäpple. Ja, lite som det äpple jag föreställer mig
att Snövit tog en tugga av och sedan föll död ned...
"Katja" har både en vacker blomning och en vacker och god frukt.
När vi skulle placera vårt växthus på vår lilla tomt så var vi dock tvungna att offra "Katja".
Min pappa förbarmade sig över trädet och adopterade det.
Det fick leva vidare i hans trädgård, där det nu vuxit i fyra år.
Och varje höst kommer han med en del av skörden.
För att vi ska få smaka på "våra" äpplen...
Men om jag någon gång får för mig att köpa ett nytt äppleträd...
...så blir det nog "Katja" igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar