måndag 22 juli 2019

Gunillaberg - en plats som inte liknar någon annan


Jag har varit på en resa genom södra Sverige.
Tvärs över landet och från västkust till östkust.
Det har varit en otroligt fin vecka,
och jag ska berätta om allt vi sett och gjort.
Men jag måste börja med att ge vårt första stopp
ett alldeles eget inlägg -
för det var en alldeles orimligt fin plats:

Gunillaberg


Jag hörde talas om det här stället redan för drygt tio år sedan
när den fantastiske blomsterkonstnären Tage Andersen
tog över den här gamla herrgården.


Jag har länge velat resa hit,
men ibland när jag har höga förväntningar på något
så är jag lite rädd för att bli besviken.


Och när jag läst besökares recensioner om stället
så har det varit lite blandat. Mest hyllningar,
men också en hel del som påstår
att stället är överreklamerat,
överskattat.


Men nu blev det ändå av
att vi stannade till vid Gunillaberg som ligger
utanför Bottnaryd, väster om Jönköping.

Jag blev inte besviken.
Jag blev helt blown away!

Jag vet inte ens hur jag ska beskriva den här platsen.
Det är som en egen liten underbar värld!


När man parkerat bilen och går på grusstigen mellan hagarna
så är det första man möts av djuren.

Getterna.

(Men hu - har ni tittat in i en gets ögon
 på riktigt nära håll någon gång?
Fy, vad läskigt...)


De vackra korna.


De granna tupparna och hönorna.


Man går in genom den vackra grinden
med den välbekanta byggnaden i bakgrunden.


Till höger ligger en liten extremt vacker butik
där man också betalar inträde.
130 kronor kostar det.
Väl värt varenda krona.


Hur kan man komma på tanken
att vira in soffans ryggstöd med trasor
av gamla arbetsbyxor?

Och få det så vackert dessutom?


Allt var fint.
Allt!


Färgerna och materialen.
Den sköna musiken som spelades lågt,


och som ackompanjerades av snarkningarna
från ett gäng svarta grisar som låg och sov i rummet intill.


Vi gick ut på gården...


...och upp till huvudbyggnaden.


Överallt fanns ögongodis.


Vi gick in genom de grå pardörrarna...


...och möttes av en fantastisk konstsal.

Och direkt vi klev innanför dörrarna
så hörde vi klapprandet av Tages käpp
som ekade i huset.


Vi hade Sigge med oss
och Tage kom genast fram till oss
för att hälsa på honom.

Han har ju själv taxar, så vi hade lite att prata om...


Alltså - det här huset;
Jag har rensat och rensat bland bilderna i min bank,
men ändå så blir det orimligt många bilder nu.
Bara titta och njut:


















Det finns en liten promenadslinga bakom huset.
Man går nerför en brant slänt
och kommer till ett vackert litet lusthus:



Sedan kommer man upp på andra sidan,


och kan gå vidare till det gigantiska orangeriet
helt konstruerat i järn!


Här inne ges konserter och föreställningar av olika slag.
Balett, opera, musikföreställningar.





På området finns också ett café.


Vi fikade dock inte här.


(Lite väl dyrt fika, faktiskt...)


Det är svårt att göra det här stället rättvisa
genom att visa några bilder härifrån.


Men det liknar ingen annan plats jag har varit på!


Och jag rekommenderar varmt ett besök här!


Och inte bara om du råkar passera,
utan det är faktiskt värt en alldeles egen resa.


Och har du tur,
så kanske du också får höra klapprandet
av den här magiske mannens käpp.


Tack för ett fint besök!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar