Ett par till...

Hej!

Det första jag gör när jag kommer hem?

Tänder en massa ljus!

I helgen var vi i Linköping.

Linköping är en speciell stad för mig.

Jag var 18 år och skulle börja plugga och flyttade

till min allra första egna lägenhet.

Och jag lämnade allt som var det gamla vanliga,

det trygga och invanda

tio mil bakom mig.

Och vet ni?

Att jag kan känna en slags... ömhet 

för den person jag ser

när jag ser mig själv på foton

från den tiden...

Så aningslös, så naiv, så förväntansfull,

så...blank och nollställd på något vis! :-)

Som man kanske ska vara när man är 18...?

(Fast ibland tycker jag att hon som står där på fotot 

med cerisa plastörhängen och oskuldsfull uppsyn

ser ut att säga:

"Hej! Jag är 18 och fattar ingenting,

men jag är glad ändå!"

haha...)

Det var en härlig tid,

även om det såklart inte alltid var så himla lätt!

Men jag har många roliga minnen därifrån

och det var en alldeles speciell tid i livet!

Som jag är glad för.

Det är kul att återvända dit då och då.

Och har ni sett...

..hittade jag inte ett par ljuslyktor till där, minsann!

Men det var också det enda jag köpte till mig själv.

Pengarna rullade ändå,

eftersom vi köpte vinterkläder till killarna.

Huuu, vad det kostar...

Nu är de utrustade inför vintern i alla fall.

Det är bra!