Påskharar...

Glad Påsk!

Alltså, jag har sagt det förut,

men säger det igen:

Jag gillar inte att baka!!!

Jag är avundsjuk på dem som har bakning

som intresse och är duktiga på det.

Men jag vill ju så gärna bjuda till ibland...

Så, när jag såg de små "Påskharekakorna" i en 

kvällstidningsbilaga så tänkte jag att jag skulle

göra ett försök...

Haha.

Ja, jag äger ju inga påskhare-kakformar,

(finns det...?)

men jag har kvar en Lille Skutt sedan barnen var små.

Så:

I går kväll var mästerbagarn i farten.

Allt gick fel.

"Rör ihop socker och ägg",

stod det.

Ägg...?

Ägg fanns ju inte ens med bland ingredienserna i receptet!!!

Hur många ägg är "ägg"?

Jag chansade och tog ett halvt.

Degen smetade och kletade och fastnade,

trots att jag kavlade ut direkt på bakplåtspappret.

Jag fick ta en kniv och skära runt varje utstansning...

Det tog typ hela "Lets Dance".

Efter en plåt tröttnade jag

och gjorde längder av resten istället.

Sedan skjuts in i ugnen!

Ja, kakorna brändes förstås.

(vad annars..?)

Men det spelade nog ingen roll,

för längderna på nästa plåt brändes inte,

men de var inte goda i allafall...

I morse tog jag tre av 

Påskhararna

och kletade nutella och strössel på.

En vardera till barnen.

Sedan tyckte jag att det fick räcka.

Men nu ser ni min goda vilja i allafall...

Och till mina tre barn:

Ni vet väl att det är tanken som räknas...? :)

Glad Påsk!

Ps: Jag får faktiskt lite Deja Vu-känsla

från förra gången jag skulle låtsas 

att jag kan baka...:)

Vilken stjärna!