onsdag 21 december 2011

Julkrubban


Jag älskade julsaker när jag var barn!
Men nu som vuxen så märker jag att jag tar fram
färre och färre julsaker för varje år...

Jag vet inte varför det är så...?
Kanske tycker jag att vi inte riktigt har plats...?
Kanske tycker jag inte att alla saker är fina längre...?
Jag vet inte.

Någonting som jag inte haft framme på flera år
är min julkrubba.
Men i år fick jag för mig att ta fram den.

Problemet är ju bara att hitta någonstans där den passar!



Men så gick jag ut i förrådet och hämtade ett gammalt munkbord.
Jo, där kan den nog stå...
Över julhelgen åtminstone.
För det andra fenomenet som uppträtt
är ju att man tröttnar så snabbt 
på att ha julsakerna framme.




Kanske har det att göra med att man som vuxen
vill ha lättstädat och praktiskt...?

Nåja,
nu ska jag i allafall passa på 
att njuta av julsakerna några dagar.

Och hoppas att barnen tycker att det är mysigt
med allt som bara finns framme nu i juletid!

3 kommentarer:

  1. Jag älskar att ställa fram julpyntet, det blir på något sätt jul. Fast jag har inte så mycket pynt, det blir mer blommor. Vacker krubba och väldigt läcker tavla :-)
    Ha det bäst!
    Kram Hélena

    SvaraRadera
  2. Det är väldigt roligt att pynta, men visst tröttnar man rätt fort igen:)).
    Jag tror det är precis som du skriver, man tycker inte att alla saker är lika fina längre. Sedan har man ju sina favoriter som man inte kan vara utan.
    Din julkrubba är så fin.
    Ha det gott!
    Kram Maria

    SvaraRadera
  3. Här plockar jag också fram färre saker än förr och speciellt tomtarna är inte många längre. Jag gör som Ernst - dekorerar med blommor, kanelstänger och äpplen. Det blir tillräckligt juligt!

    Julkrubban var fin. Vi har ingen hemma men på förskolan har vi en och vi berättar historier runt den. Det finns inga historier som fascinerar barnen så som Jesus födelse.

    Ha det så skönt nu när jullovet börjat1
    Kramar Monica

    SvaraRadera