Nog känns det väl lite underligt
när man kan gå på julmarknad i solglasögon
och med jackan på armen i det vackra höstvädret..
Kanske infann sig inte julstämningen riktigt,
men det var trevligt ändå!
Ni vet den där känslan -
när allt känns bra.
Jag slutade tidigt för första gången på evigheter,
och inte nog med det -
det var med en veckas ledighet framför mig
som jag lämnade jobbet i fredags.
Dessutom kom den utflyttade sonen "hem" med tåget,
och det händer minsann inte så ofta...
Jag mötte upp vid tågstationen
och efter en fika på ett av stans konditorier
bestämde vi oss för att åka ut till Julita på julmarknaden!
Det är fint där, vid Julita gård.
Och även om det som sagt kändes lite konstigt
med julgranar, tomtar och glöggdoft,
så var det trevligt att gå runt där.
Julita gård drivs av Nordiska muséet
och där finns många fina byggnader på ett stort område.
I en magasinsbyggnad fanns det halmslöjd.
Många delikatesser,
mat, dryck och godsaker provsmakades.
Järnsmide och handstöpta ljus -
som det ska vara på julmarknader.
Konst till salu!
Och så klart måste det finnas en tomte...
...liksom en julgran!
På området finns också en liten kyrka.
För att komma in dit går man via en innergård.
Väldigt idylliskt.
Här har jag suttit på orgelläktaren några gånger som barn
när jag följde med mamma som skulle spela på bröllop.
Och här har jag också varit som bröllopsgäst en gång
när brudgummen svimmade framme vid altaret...
Det var skönt att gå runt i höstsolen!
Vi tog en sväng in i orangeriet.
Här fanns en fin pelargonsamling!
Gula hus
och marken gul av nedfallna löv...
Ville man kunde man åka hästskjuts.
Ja, det var en bra inledning på höstledigheten.
Och lite julkänsla fick vi nog
för på kvällen blev det sedan glöggpremiär
med lövtunna pepparkakor.
Och i natt har vi ju ställt om klockorna till vintertid
så nog är vintern på ingång allt...
Fina bilder på dig. Idag var det verkligen ingen julkänsla mer sommarkänsla... men mysigt med julmarknad ändå. Kram Suss
SvaraRaderaVilka jättefina bilder! Julita är trevligt!
SvaraRaderaLängesen jag var där. Vet att vi var där med min mans föräldrar vi firade hans mammas födelsedag lite i efterskott och berättade att vi väntade tillökning. Hon blev så glad. Fint minne nu när mina svärföräldrar inte längre är i livet.
Kram Annika