Måste bara få visa...

Jag kan ju inte låta bli

 att visa detta trots att det inte är klart!

Ja, skåpet figurerade ju på bild redan i gårdagens inlägg...

Känner ni igen det...?

Det är ju mormors gamla blåa skåp som jag skrev om här!

(Och som jag hade sån beslutsångest över...)

Nu är skåpet bara lätt slipat

och grundmålat ett par gånger.

Men det ska bli vitt, så man får ju

en känsla redan nu för hur det kommer att bli!

Och så ska det ju inte stå på golvet.

Det är ett väggskåp,

så det ska upp på den här väggen

och fyllas med "fin-porslin"!

Jag älskar de gamla beslagen och låset.

Skåpet var ommålat på 50-talet,

så det var ingen fara med att måla över det.

Själva skåpet ska dock vara från år 1716.

Jag är så glad över det

och tror att det kommer att bli jättefint!

Det skulle nog mormor också ha tyckt...

Kalassöndag

En riktig Kalassöndag har vi haft i dag!

Mina föräldrar och syskon med familjer

har varit här på lite mat och fika.

17 personer är vi tillsammans,

och det blev ett litet eldprov för vår nya matsal!

Vi fick plats riktigt bra.

Och mattan var perfekt i storlek

när bordet var utdraget till maxlängd!

Efter maten blev det fika:

Chokladcupcakes med vaniljkesella...

Rosa Leila Cupcakes...

Chokladtårta...

Avslutar med en bild på en fin orkidé

som en av mina svägerskor hade med sig.

Dags att ta tag i söndagskvällsbestyren,

som kommer tillbaka nu när

sportlovet är slut!

Go´Kväll!

När åldern tar ut sin rätt...

My God, vad gammal jag känner mig nu!

Notera vad jag har på näsan...

Läsglasögon, minsann!

Ja, jag har ju märkt att det varit lite jobbigt det senaste halvåret

när texten varit alltför liten.

När jag kommit till slutet av tidningen

så har texten liksom flutit ihop en aning.

Jag hävdade dock att jag såg perfekt -

bara att ögonen blev lite trötta ibland.

På kryssningen övertalade dock H mig att prova ett par läsglasögon 1.0.

Hoppsan - vad bra jag såg plötsligt!

Så idag när jag var inne i stan,

så köpte jag mig ett par, om än lite motvilligt.

Det var jag och en gammal gubbe med käpp

som stod där och letade glasögon...

Barnen ser på sin mamma med en aaanings skepsis...

(Och vad H säger när han kommer hem vet jag inte...

Han kanske tycker att jag ser...superintelligent ut...?)

Men nu ser jag ju i allafall ut som en

riktig skolfröken.

(Om jag nu inte gjorde det innan...)

Fröpåselåda

Oj oj oj...redan fredag.

Var det inte alldeles nyss, typ i går (?),

som jag så glatt skröt om en

 "surrealistiskt lång ledighet"...?

Tja, jag lovar, verkligheten är i allra högsta grad i kapp mig nu.

Nåja, bra är i allafall att det går åt rätt håll nu. 

Det är så härligt med ljuset!

Och snart måste väl snön börja smälta undan,

så att den här transportsträckan (vintern alltså) tar slut

och man kan få börja med väsentligheterna i livet!?!

T.ex. att så och odla.

När vi var i Stockholm hittade jag den perfekta

"fröpåselådan" på Granit!

(Ja, nu vet jag ju inte om den var tänkt för fröpåsar,

men jag tycker i allafall att den är som gjord för just detta!)

Granit är en cool affär, tycker jag!

Såna coola affärer har vi inte här

 i den Lilla Staden, där jag bor...;-)

Ha en trevlig fredagkväll allihopa!

Mattan är hemma!

Den som har följt min blogg kanske kommer i håg

min desperata jakt efter Mattan?

Ja, hjälp, vad jag har tjatat om denna matta...

Jag kan meddela att den är hemma nu!

Och när vi rullade ut den på golvet,

så blev jag alldeles stel:

Guuuud, vad stooooor den var...

Alltså, den är 250 gånger 350 cm,

och det är väääldigt stort!

Den fanns i en storlek mindre också,

men den skulle ha blivit för liten.

Man vill ju kunna dra ut stolarna utan att hamna utanför mattan,

och är vi många så kan bordet bli större och då

behövs en stor matta.

(Märker ni hur jag försöker intala mig själv om att den är rätt...?)

Så nu har vi haft den på golvet sedan i går kväll på prov.

Och man vänjer sig.

Så vi kommer nog att behålla den.

Jag gillar verkligen färgerna, mönstret och materialet.

Det är som sagt bara storleken...

Och om ni undrar varför jag bara fotar från det ena hållet

av rummet hela tiden,

så beror det på att jag inte är klar med hörnet jag fotar från.

Det står ett projekt där och väntar på att

få påbörjas!

Endera dagen.

Snälla, håll nu med om att mattan är ok...?

(Även om ni inte tycker det - så ljug!:-)

Jag blir så himla osäker nu när jag väl har

fått hem den efter att ha 

jagat den så länge...

Ett litet PS:

Ni som undrade över ärtorna:

Det är vanliga gula ärtor

som ska bli ärtskott.

(Barnen älskar det till tacosen...)

Har lagt ärtorna i jord nu

och de flesta har redan grott.

Återkommer med utvärdering!

Sportlovstradition

Hej Svejs!

Vi har varit borta ett par dagar.

Lite shopping i Stockholm

och, enligt sportlovstradition,

en Ålandskryssning...

Jag tycker att det kan vara svårt ibland att hitta på

saker som faller alla i familjen på läppen.

Det var enklare när barnen var små,

då fanns det en massa familjeaktiviteter

som passade både vuxna och barn.

Nu spretar viljorna och intressena hit och dit.

(Fick barnen bestämma så skulle vi väl åka till

typ Media Markt eller El-Giganten på våra utflykter.

Mamman delar dock inte killarnas intresse för elektronik...)

Men en kryssning är ok för alla.

God mat, bio, disco och bad.

Funkar.

Mamman hittade lite mammagrejer i taxfreen också.

Precis som jag brukar -

För traditioner ska ju hållas vid liv!

Eller hur?

Kryddor och ärtskott

Färska kryddor har jag nästan alltid i köket.

Och kanske inte mest för matlagningens skull,

utan för att jag tycker att det är så vackert

och doftar så gott.

Särskilt en dag som denna,

då snöflingorna, stora som lapphandskar,

dalar ned utanför fönstret i det redan alltför vita landskapet.

Och även om det börjar kännas som i slutet av graviditeterna,

ni vet, när man börjar misströsta och befarar att det

aaaaldrig ska bli ett slut på tillståndet -

så väljer jag att ignorera det där jobbiga vita

utanför mitt köksfönster.

Jag bakar en god chokladkaka istället,

doftar på mina kryddväxter

och lägger små ärtor i blöt, för att få

fräscha, goda ärtskott

så småningom.

Och då känns det nästan

som om våren snart är här!

Kattmentalitet

Hallo!

Somliga har legat och latat sig

 i solen hela dagen,

medans andra har varit effektiva

med storrensning í småkillarnas rum och garderober

och regöring i kylskåpet.

Vår gamla kisse Prinsen njuter som bara katter kan.

En favoritplats är på matrumsbordet

där han ligger i solen och blickar ut genom fönstret.

(Behöver jag säga att duken oftast är prydd med katthår...?)

Själv har jag som sagt ägnat dagen åt att städa.

Och jag kanske är lite konsigt lagd,

men bara jag har tid så

gillar jag faktiskt att städa!

(Eller ja, kanske är det famförallt efteråt

som jag gillar att ha städat...?)

Som tur var drog grannen med mig ut

på en promenad i eftermiddags.

Annars hade jag inte gjort annat än skurat och gnott hela dagen...

Kanske borde man lära lite av Prinsen

och katters menatlitet?

Ultimat upplägg

En balja popcorn, storlek XL,

framför mello-genrepet live i Linköping.

Nyss hemkomna från Linköping

där vi haft en trevlig eftermiddag i Cloetta center

och genrepet av Melodifestivalen.

Det känns som att vi gjort det ultimata upplägget,

att först uppleva genrepet, insupa stämningen,

förhandslyssna på låtarna,

och sedan åka hem och se lite närbilder

på samma show framför tv:n.

Roligt var det i allafall!

Lite extra kul faktiskt att se alla tjejer osminkade på scenen

(de skulle sminka sig efter genrepet)

och alltid kul att göra något tillsammans

hela familjen.

Ett inte allför vågat tips är väl

att Erik Saade är en given finalist...

Oj, vad alla barn skrek bara han visade sig!

Och så är det ju med mellon:

Går man hem hos barnen är man en vinnare -

så är det bara!

Någon som vågar satsa emot...?

Surrelalistiskt, men sant!

Den här bukettkragen fick jag i en bukett i höstas

när jag var sjuk. Nu återanvänds den i andra buketter.

Den som spar han (hon) har...

Man kan knappt tro det,

men nu är jag ledig i nio dagar!

För att citera Hugh Grant, så känns det

"Surrealistic but real!"

Mitt liv har varit onödigt intensivt de senaste veckorna.

Jag har legat så nära deadline, vad det än har gällt.

Jag har med nöd och näppe fixat vad som måste fixas...

I allra sista sekunden.

Det ska bli så skönt att få en paus och en chans att

komma i kapp. Jag ser fram emot sovmorgnar och

en massa roligheter som är inplanerade!

Bara att få vara hemma i lugn och ro

och i dagsljus känns otroligt lyxigt!

Jag läste om Emma Hamberg som skrev om fenoment

fredagsmys som en hyllning till fredagen och

att man klarat av veckan och som belöning ska

försöka ha det så gott det bara går.

Visst känns det så ibland?

Att man rodde i land den här veckan också?

Att man faktiskt klarade det?

Och idag är det inte bara fredag -

det är inledningen på sportlovet,

och för att fira det ska jag åka och köpa

lite thai-mat nu!

För att vi klarat oss ända hit! :)

Trevlig fredag på er!

Komprimerat firande

(Nyinköpt korgstol från helgens Ikea-besök)

Hej på er!

Det blev ett par dagars frånvaro på bloggen,

eftersom vi har firat våra barn i dagarna två.

I går blev V 15 år och i dag var det

tvillingarnas tur att fylla år.

Det var faktiskt så att vi åkte till BB mitt under storebrors

4-årskalas då när det begav sig.

Så vårt firande är lite komprimerat, om man säger så...

 (Men som tur var så dröjde det några timmar innan

småkillarna föddes, så att storebror fick

ha sin egen födelsedag i fred.)

Det är svårt att fatta att barnen blivit så stora nu.

Tiden går så obeskrivligt fort.

Nyss var man en småbarnsmamma,

men nu är de så stora och självständiga

och man kan knappast göra anspråk på den titeln längre...

Och jag vill ju inte erkänna det,

men det måste ju även innebära att jag själv

blir äldre och äldre...

...och det är väl bara att kapitulera inför detta faktum

och försöka göra det bästa av det.

Fast ibland känns det som om livet går obarmhärtigt fort fram.

(Och här skulle jag ta ett piffigt kort av mig själv

för att illustrera den gamla

pojkmamman.

Men hur i hela friden bär man sig åt för att fota sig själv...?

Får klura på det...)

Nu blommar det!

Nu blommar krokusen.

Inne alltså.

Ute höll man ju på att frysa ihjäl idag.

Minus 18 grader i morse...

Fyyyyy, jag är så innerligt trött på denna vinter och kyla!

Ja, det är ju Alla Hjärtans Dag -

och jag blir lite anti!

Jag, som konsumerar blommor i tid och otid,

köpte inga alls idag, bara av princip...

Och det roliga var att när H kom hem, så sa han precis samma sak.

Så här finns varken rosor eller choklad.

Haha - vi förtjänar verkligen varandra:

Lika tråkiga båda två... :)

Men heeelt opåverkad är jag ju inte -

Det blir vaniljhjärtan lite senare.

Gott och mysigt!

Och det kan vi ju tacka Valentin för!

Hur gör ni?

Firar ni Alla Hjärtans Dag?

Oavsett vilket hoppas jag att ni har en

trevlig kväll!

Breakfast at Familjen Å

Ljuvliga helgfrukost!

Tända ljus, kokta ägg, te och lugn och ro.

Frukosttavlan i köket köpte jag från Isa form

för några år sedan.

Köksradion står på...

Igår var vi på Ikea.

De här lökväxterna kommer därifrån.

(Jag tog lite av kaninernas halm och la på jorden...)

Och nu är vi på väg ut igen.

Alla tre killarna fyller år i veckan,

så här ska handlas födelsedagspresenter!

Ha en fin söndag!

När är det rast?

Med en bukett tulpaner

 vill jag önska alla en skön fredagskväll!

Här är det verkligen full fart.

H hade börjat måla i vardagsrummet,

när han blev utringd på jobb.

Nu är han på väg ner till Skåne!

En lång resa, så han väntas inte tillbaka förrän sent i natt.

Så nu känner jag mig manad att fortsätta målningen...

15-åringen har en kompis här

och de ska sitta och spela WoW hela natten.

Småkillarna är avundsjuka att inte de får lana...

Jag känner mig lite trött på att arbetet aldrig tar slut.

När är det rast, liksom?

Skulle helst av allt bara vilja sätta mig ner på baken

och äta chips och titta på tv.

Men samtidigt måste vi ju bli klara någon gång,

så det är väl bara att bita ihop.

Och visualisera hur fint allt blir när det är klart.

Då ska jag lata mig i soffan!

(Kanske -

för blir man någonsin klar...?))