En tid som är förbi...

Var sak har sin tid,

och visst är det fint med tonårsgrabbar,

men nog kan man sakna småbarnstiden...

Kanske särskilt nu när det närmar sig juletider.

Den där förväntan.

Den där sagovärlden.

Tomtar och pepparkakshus.

Glitter och julpyssel.

Ta det där med julkalendrar till exempel.

Tänk, vad det var spännande

att följa julkalendern på tv.

Att syskon emellan turas om att få öppna luckan.

Göra pepparkakshus.

Baka lussekatter.

Tända ett nytt ljus varje söndag.

Det fanns förväntan

och så mycket glädje över

små, små saker.

Att få hänga upp paketkalendern.

Att se ivern över att få öppna den...

Ja, jag saknar den tiden!

Och det som är jobbigast -

det är insikten om

att den tiden aldrig kommer tillbaka.

Inte just den tiden.

Den är förbi.

Oåterkalleligen förbi.

Och den fina, alldeles nya paketkalendern

får hänga där i växthuset.

Utan innehåll.

För mina yngsta, ja - mina "småkillar"! -

de befinner sig på Dreamhack i helgen!

På datafestival.

Och de lär väl inte direkt fundera över julkalendrar.

Nej, inte precis...

(Men kanske får man barnbarn någon gång...?)

Decoupage

Är det någonting man aldrig kan få för mycket av

så är det väl ljuslyktor i alla former?

I går på julmarknaden

köpte jag så fina ljuslyktor i decoupage.

Den ena var gjord av en gammal kaffeburk.

Rolig idé, tycker jag!

(Det var bara så svårt att välja bland alla fina motiv.)

En annan ljuslykta jag köpte

var gjord av en glasburk.

Ljuset blir väldigt fint i den!

Det är kul att pyssla själv,

men ibland kan det kännas lika bra

att överlåta pysslandet till någon annan

och betala för det istället! :-)

Välgjorda saker betalar jag gärna för!

Klockan är bara 7 på kvällen,

men jag har redan tvättat av mig sminket.

Det är undanplockat i köket och tvätten är hängd.

Nu ska jag bara tända en brasa och känna att det är kväll.

Man ska vara snäll mot sig själv!

Särskilt i november!

Solig och kall Julmarknad

I dag var det Julmarknad

här i byn där jag bor.

Tidigare år har vi varit involverade i själva arrangemanget.

Ja, faktum är att vi för några år sedan var med och startade det hela,

men i år har vi inte varit delaktiga ett endaste dugg.

Var sak har sin tid,

och det var faktiskt skönt att andra har dragit lasset i år,

och att bara kunna gå dit som besökare!

Min man kunde dock inte hålla sig helt.

Han var med och hjälpte till under dagen,

men det är ju inte det samma som att  vara med och förbereda.

Det är ju liksom det jobbet som tar så mycket tid.

Tur att det finns folk som tar tag i det!

Det såg ut att bli en skön dag i morse -

och visst sken solen;

men fy så kallt det var!

Tyckte faktiskt lite synd om försäljarna

som fick stå ute i snålblåsten hela dagen.

Det var skönt att komma in i värmen 

i den lilla kaffestugan!

Om jag köpte något?

Japp - jag hittade några fina saker.

Visar i morgon!

Firar!

En bra bot mot novembertrötthet

är att åka på kalas.

Vilken tur då att jag har både en bror och en brorsdotter

som firar sina födelsedagar just i november.

Och i år var det lite extra festligt,

eftersom det var 50- respektive 18-årsdag som firades!

Den fina katten är betydligt yngre.

Bara ett halvår gammal och lite "kattunge-busig" fortfarande.

Det är alltid lika härligt i deras varma,

inspirerande och färgglada hem!

Ljus överallt - både inomhus och i det fina växthuset!

Vilken tur för en novembertrött själ

att de fyller år just den här tiden!

I dag blir det julmarknad här på hemmaplan!

Vi hörs!

Zzzz....

Men hur trött kan man vara?

Novembermörkret har verkligen slagit sina klor i mig,

och jag vill nästan går raka vägen in hit till sovrummet

när jag kommer hem från jobbet på dagarna...

...men det gör jag ju så klart inte.

Däremot kan man ofta hitta mig i soffan framför tv:n

på kvällarna nu för tiden, och det hör inte till det vanliga,

för jag är egentligen inte mycket för att se på tv.

Det går åt buntvis med pepparkakor,

och choklad i någon form varje dag.

Och det tröstar möjligtvis något,

men inte hjälper det mot trötthet inte...

Kanske borde man bara ge efter och försöka sova sig i form...?

Fast det är ju så tråkigt,

när man faktiskt vill en massa, men inte orkar...

Men - i morgon är det fredag

och jag har möjlighet att gå från jobbet lite tidigare.

Fredag är bra.

Ja, fredag kan kanske pigga upp...?

Solig söndag

Det borde vara lag på

att söndagar alltid ska vara så här soliga

som dagen har varit i dag!

Uppe med tuppen i dag också -

och äntligen har jag städat ur växthuset!

Nu är allt förberett

för en liten glöggkväll här inne!

Mossa, blåbärsris, smågranar

och ljusslingan är på plats.

Så skönt att jag äntligen fick lite energi till detta.

Så...ska vi säga så...?

Att solen alltid ska skina på söndagar?

Silverkulor...

Hej!

Lördag - och jag har redan hunnit massor!

(Kanske beroende på att jag ställer klockan på 7

för att riktigt kunna utnyttja dagen...? :-)

Jag vill visa och tipsa om min fina ljusslinga 

som jag köpte på Lidl i veckan.

En batteridriven slinga med kulor i fattigmanssilver.

Jag tycker att den är jättefin!

På varje kula sitter en liten ögla

för att man ska kunna hänga upp kulorna en och en.

Jag ska försöka hitta en vacker gren där jag kan ha slingan,

men nu satte jag den bara runt spegeln så länge.

Och ja, de första hyacinterna är hemma.

Jag kunde bara inte låta bli...

Har du ett Lidl i närheten

och vill ha en sån här slinga så kostade den 119 kronor.

Den fanns med kulörta kulor också,

men jag gillade de här bäst!

Ny golvlampa

Det var då fasligt vilken tid det tar

innan vår beställda fåtölj och fotpall kommer hem!

Nu har det gått fyra veckor, men ja, ja...

...den som väntar på nåt gott...

Fåtöljen ska stå här, 

och ersätta vår gamla Lamino-fåtölj,

 som ska få flytta upp på övervåningen och bli en läsfåtölj

 bredvid bokhyllorna!

Golvlampan är från Ellos.

Ja, ni vet;

Ibland kommer det ju erbjudanden om

halva priset på en vara.

Och då är det ju bara att passa på!

Blev nöjd med denna!

Nu ska jag passa på och gå ut en sväng innan det blir för mörkt.

Jag behöver nämligen lite kottar och pinnar.

Och lite mossa.

(Jodå, och jag är faktiskt 47 år... :-)

Lite renskit...?

Häromdagen fick min man lite renskit av mig.

Ja, han är ju norrlänning,

så när jag gick förbi den här chokladen på Lagerhaus

så kunde jag inte låta bli att köpa den.

Den ser ut som...ja - renskit, helt enkelt!

(Tror jag i alla fall...Jag har inte sett så mycket

renskit i mina da´r...)

Han har inte provsmakat än,

men är den inte god så pryder den väl ändå sin plats

på min kökshylla nu till vintern...?

Jag hittade en annan liten sak också.

I färgaffären!

En jättefin liten fika-bricka.

Typisk bra-att-ha-sak!

Jag gillar mina öppna hyllor i köket.

Det är snyggt att kunna exponera sånt man tycker om.

Nu håller vi ju på att planera för ett nytt kök,

men öppna hyllor måste jag bara hitta en plats för.

Någonstans...

Vårt kök är inte så stort

så det är allt lite trixigt att få till en bra planlösning.

Vi vill ju gärna förändra lite från nuvarande.

Så att det ser lite nytt ut.

(För det är ju så sant som det är sagt

att omväxling förnöjer!)

"En sån här butik..."

Jag åkte en bit utanför stan i kväll.

Till en handelsträdgård som via Facebook hade bjudit in

till en kundkväll i julens tecken.

Oh, hjälp - vad folk det var där!

Fint och trevligt, juligt och härligt

och massor, massor med folk.

Och trots att det var trångt, så trångt,

så var det inga sura miner.

Tänk så många vi är

som tycker att det är så roligt med växter och inredningsdetaljer.

Och som längtar efter julen nu.

Jag tror att jag stod 40 minuter i kö

för att betala mina inköp!

Och eftersom jag inte hade något sällskap med mig,

utan åkte dit ensam,

så kunde jag inte undgå att höra hur folk

runt omkring mig talade:

"Tänk, en sån här butik skulle jag också vilja ha!"

"Jaa - jag med!"

Ja, det är många som drömmer om det.

Att få arbeta med vackra saker.

Att få skapa.

Och visst måste jag erkänna

att även jag tänker så ibland.

Visst skulle det vara kul...

Men tills vidare,

så nöjer jag mig nog med

att komma och  handla

av andra som lever sin dröm!

Det är bra det med!

Strålande stjärnor och brinnande lågor

Hela dagen har mitt huvud varit fullt 

av strålande stjärnor och apelgrå fålar.

Av brinnande lågor och flätade kronor av strå

och förunderligt blida himlakroppar.

Det blir lätt så

när man börjar dagen med att i skenet av tända ljus

inleda årets Luciakör-träning på skolan.

Och det gör mig glad.

Och jag tänker som jag gjort så många gånger förr,

att musiken kan ha en så stor betydelse i livet.

Och att jag verkligen önskar att alla får hitta sin "musik".

Oavsett vad det nu är.

Bara man hittar sin grej.

Något som kan trösta i sorg

eller förstärka glädje.

Och det viktigaste av allt;

något man mår bra av.

Tror ni inte att det är bland det viktigaste...?

Att hitta sin grej...?

November

Oj oj, vad mörkt det är nu!

Jag tror att det är just mörkret som jag tycker

är det värsta med den här årstiden.

Kvällarna blir så korta, så korta.

Jag vill fixa och pyssla,

men mörkret begränsar mig.

Det är svårt att fotografera,

det går inte att "trädgårdera",

det är för mörkt för att gå ut och leta

mossa, pinnar och grejer att pyssla med.

Ja, helt klart begränsar mörkret nu.

Jag mår så bra när jag får vara lite kreativ.

Och jag saknar verkligen mina pysselstunder

när jag inte hinner med i vardagen.

Och när det är för mörkt.

Nej minsann -

November är ingen favoritmånad.

Nej, inte för mig...