söndag 18 juni 2017

Mamma 75 år


I morgon är det mammas födelsedag!

Hon fyller 75 år!
Helt otroligt - det är svårt att förstå hur åren går.
För mig är hon fortfarande i medelåldern någonstans.

(Vilket inte är helt rimligt, eftersom jag själv är 51. Hmmm...)

I dag firade vi henne lite i förskott!
Vi överraskade henne med att bjuda på lunch 
här på Djulö Herrgård.


Min syster lurade ner henne dit
och när hon kom stod vi där och väntade!


Mina bröder med familjer hade åkt från Stockholm.

(Den fina buketten med vilda sommarblommor
hade de varit och plockat vid gården där vi barn är födda och uppvuxna!)


Mamma var så fin i en ny PW-klänning.


Var och en valde maträtt efter egen smak.


Vi hade bokat ett eget rum som de gjort i ordning för oss.
Där inne var det svalt och skönt denna varma dag.


De flesta av oss åt örtkryddad kalkonfilé 
med rostade rotsaker och pepparsås,
och det smakade jättebra!


Min mamma är en fantastisk människa som har lärt mig så mycket.

Om att vara medmänniska.
Om att vara positiv.
Om att inte försöka förställa sig.
Om att vara ärlig.
Om att stå upp för det goda.
Om att ställa upp - vara hjälpsam och göra det man kan.
Om att tro gott om andra människor - inte ha fördomar.
Om att vara lugn.
Och framför allt om att vara snäll.

Det finns ingen snällare människa än mamma.
Och jag tror att min inställning att man alltid ska vara snäll
kommer just från henne.

Så tack för allt jag har fått av dig, mamma!


Det var en trevlig och god lunch!


Tyvärr kunde inte våra yngsta, J och E, vara med -
eftersom de var på Dreamhack i Jönköping.
Men vår äldste som V, kom lägligt nog hem från Ryssland i fredags
och kunde vara med och fira sin mormor.



Mätta och belåtna gick vi ut i solen igen.


Vi hade förberett fika hemma hemma hos oss, så...


...vi åkte därför hem till vår trädgård!


Där blev det kaffe och tårta!
Och så överlämnade vi ett halsband från Tomas Sabo i present.



Tack för i dag, mamma!
Jag är väldigt glad för att vi har dig!
Du är beundransvärd!


Vi ses i morgon
på din riktiga 75-årsdag!

Kram

söndag 11 juni 2017

Håkan Hellström på Stadion


Förra året vid den här tiden
var vi på Håkan Hellströms Ullevi-konsert som är svår att toppa.
Det var en alldeles underbar kväll
i ett underbart Göteborg som var som en enda stor
Håkan Hellström-fest.

Jag hade nog funderat på
om jag skulle gå på Stadion-konserten i Stockholm,
men sedan blev det aldrig av att boka biljett.

Därför var det lite otippat att jag ändå hamnade här i fredags -
och det var tack vare min lillebror som ville ha sällskap
och som därför fixade mig en biljett!


Jag har aldrig varit här inne förut -
på denna nationalromantiska stadion
som byggdes för att bli klar till OS i Stockholm 1912.
En vacker byggnad!

Och vilka bra platser vi hade!


Jag har aldrig blivit besviken på någon HH-konsert,
och det blev jag inte nu heller...


Få artister känns generösare mot sin publik än Håkan!


Och inte blir man besviken på repertoaren heller.
De låtar man sitter och väntar på kommer så småningom...


Den tre timmar långa konserten gick fort!
Och ännu en gång fick jag uppleva en sån där skön inledning på sommaren,
en ljummen kväll med Håkan Hellström, spelglädje och fyrverkerier.


Och ännu en gång fick jag gå ifrån en HH- konsert genom sommarnatten,
fylld med energi från scenen och låtarna ekande i huvudet.


Så tack för att du tog med mig lillebror ("....bapapapapaa...")

söndag 4 juni 2017

En ljuvlig tid!


Söndagmorgon.

Bara katten och jag är vakna.
Vi gör varandra sällskap i trädgården.



Trädgårdsmässigt är jag ganska nöjd med vädret just nu.
Det finns så mycket fint som blommar
och jag vill inte att det ska vara över så fort.

Att det inte är allt för varmt
gör att jag får njuta lite längre av det fina.


Vallmons knoppar är så härligt bulliga...


Irisen har just börjat slå ut...


Och penséerna hänger fortfarande med!


Tulpanerna har stått länge.
Jag tycker så mycket om den här färgkombinationen.
Rosa och mörklila - nästan svart.


Ja, nu är det en ljuvlig tid!


Inte som jag tänkt...


Det blev inte riktigt som jag tänkt mig här på klätterstödet.
Jag planterade en pipranka här för tre år sedan,
och jag vet ju att de är sega i starten -
men så fruktansvärt sega...?
Verkligen...?

I år trodde jag den var helt död,
men nu ser jag att det kommer små, små blad på den.
Alltså - nu får den skärpa sig!

Här skulle det ju grönska frodigt på hela gaveln, var tanken...
Hur länge ska man behöva vänta...?

fredag 2 juni 2017

Blommor från dikesrenen


Bästa fredagsblommorna
är de enkla, vilda blommorna.
De som man plockar i dikesrenen.

Eller hur?


Det är något med just det där plockandet.
Om det är barndomsminnen?
Eller bara att man är så glad att sommaren är här igen?
Att man känner årstiden i sig?


Ja, jag vet inte.

Bara att jag tycker så mycket om det.

torsdag 1 juni 2017

I´m a Garden Girl


Min man
överraskade mig med ett paket i förrgår:
Ett par Garden Girl-byxor!

Sånt här köper jag aldrig åt mig själv...
Det brukar bara H som förser mig med sånt.

Gummistövlar, vinterkängor, vinterjackor, cykel, gympaskor  -
allt sånt som är bra att ha, men som jag själv tycker
är lite tråkigt att lägga pengar på.

"Du måste ju ha riktiga grejer," säger H.


Nu har jag riktiga trädgårdsbyxor!
Praktiska - t.o.m. med en mobilficka!

Tack!

onsdag 31 maj 2017

Hybridolvon



Viburnum Burkwoodii

Hybridolvonbuskarna slog rekord i blommor i år.
På den ena räknade jag till över 60.
Den doftade underbart!


När regnet kom så föll nästan alla små blommor till marken.
Så synd att blomningen är så kort...

Alldeles vit...


Favoritmotivet så här dags:
Den blommande bukettapeln!


Å - jag vet - jag visar alltid den just den här tiden.
Men...den är ju bara så fin!


Från alla håll och kanter!

Tyvärr har det vuxit upp en Rönnsumak mitt i busken nu!
Den här typ helt omöjlig att komma åt att ta bort...

Ser ni den...?


Och det var ju inte riktigt meningen....


Jag kan lova att det doftar starkt från den nu.
Men underbart är kort...


...och blommorna börjar redan falna så smått...


Dessa vita skyar av blommor...