onsdag 21 juni 2017

Att befinna sig i en bromssträcka...


I går kväll hade vi sommaravslutning i arbetslaget.

Och nu blir det så där konstigt igen:
Som jag brukar säga:
 Att jobba som lärare är att som att jobba med gasen i botten,
- på gränsen till att man hanterar farten man far fram i -
tills att det sedan plötsligt tar tvärstopp!


För plötsligt är jag faktiskt l-e-d-i-g,
och jag går bara runt och känner mig som en bil
som har bromsat in, men som ändå fortfarande rullar framåt.
Det går inte att fatta det!

Jag antar att jag är inne i bromssträckan.


Kanske är det så inom fler yrken,
men det blir så väldigt påtagligt när eleverna slutat
och det blir en helt annan arbetssituation några dagar,
för att vi sedan blir helt lediga.


Som jag sagt förut så trivs jag verkligen med mitt jobb.
Jag tror att jag var 6 år när jag bestämde mig för att bli lärare,
och med 31 år i yrket, så tycker jag fortfarande att det är ett fantastiskt jobb.
Så omväxlande och givande!
Jag vet inte vilket yrke som skulle kunna vara bättre...

I går kväll grillade vi i arbetslaget tillsammans
och så blev det ett par omgångar kubb!


Och nu följer några veckors sommarledighet!


Jag befinner mig som sagt på bromssträckan,
men så småningom hittar jag säkert
lugnet...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar