Så som i himmelen

Det blev en sväng till Stockholm i helgen.

Vi hade köpt biljetter till musikalen

Så som i himmelen

som spelas på Oscars i höst.

Vi tog tåget upp.

Det är skönt att slippa köra, det går snabbare

och man slipper parkeringsproblem.

Vet ni - vi har båda två blivit såna

 att vi inte har så höga förväntningar längre,

 när det kommer till såna här evenemang.

Tyvärr tycker jag att man blir besviken ibland.

Det är kanske därför som vi sällan har högt ställda förväntningar.

(Händer ofta på restauranger, tycker jag.

Så sällan som det är värt pengarna, enligt mig.

Vi åt faktiskt en bit innan vi gick till Oscars,

och nej - absolut inte speciellt jättegott.

Tråkigt att det är så!)

Men detta var bra!

Väldigt proffsigt allting.

Bra sång och musik, snygg scenografi och bra regi.

I pausen blev det ett glas cava.

Ja, det är ju sånt man kan göra när man inte kör...

Tyvärr var Malena Ernman ersatt p.g.a. sjukdom,

men ersättaren var också bra.

Bäst var dock Philip Jalmelid och Tuva B Larsen -

de som hade huvudrollerna.

Och Anders Ekborg och Morgan Alling var också jättebra.

Ja - alla var bra.

Och så tog vi nattåget hem igen

och blev hämtade vid stationen av J,

som varit hemma på permission från lumpen i helgen.

Swish - så var den helgen slut,

och J har nyss satt sig i bilen för att åka tillbaka till lumpen.

Och den här gången ska han vara borta i tre veckor.

Det känns i mamma-hjärtat, förstår ni...

(...och jag gissar att det måste kännas i hans flickväns hjärta också...)

Men - det är som det är, och jag hoppas att han får bra veckor

och att det swishar till de här veckorna också,

så att han snart är hemma igen!