söndag 7 november 2010

I tacksamt minne bevarad...



Sitter och dricker varmt äppelte
och äter pepparkakor till.
Vi är nyss hemkomna från kyrkogården,
där vi tänt ljus för våra
nära som inte
finns här längre.




Fast på ett sätt gör de ju det ändå!
Så länge vi minns.
Och jag tänker att själva meningen
med livet, måste ju vara den
att man betytt någonting och gett någonting
till andra människor.

Eller?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar