lördag 16 juni 2012

Stolthet och glädje


När han var liten kallade vi honom för 
"Lilla Gulli-gull".
Nu är han 16 år och 186 cm lång.
I går gick han ut nian.
Vår V.

Skolans aula.
Full av finklädda niondeklassare.
Vår V vid mixerbordet,
ansvarig för ljudet på cermonin.
Den blomstertid nu kommer.
Tal av rektor.

Betygsutdelning.
Fantastiska betyg!
Ja, hans insatser har varit så fina
att han fick ta emot ett stipendium
uppe på scenen.
Rörda föräldrar.



Vi firade på kvällen.
Med smörgåstårta och paket.
Med nära och kära.
Stolthet och glädje.



Och nu är grundskoletiden över.
Det känns så konstigt.
Gymnasiet väntar.

Lycka till V!

7 kommentarer:

  1. Det är så ofattbart! När barnen var små tänkte jag att så här kommer det vara för alltid. Men tiden hinner ikapp en. Det är precis som det ska vara och att se hur de klarar sig mer och mer själv är ju vi som har hjälpt till med. Men ändå!
    Så otroligt kul med sonens stipendium - det är en extra fjäder i hatten för både eran V och er!
    Vilket fint firande också, jag har inte hunnit äta så många jordgubbar än men det ska bli ändring på det nu när lugnet lagt sig hos oss igen!
    Ha en skön helg och tack för dina fina ord hos mig, jag blir alltid lika glad!
    KRAM

    SvaraRadera
  2. Åh, vad skönt det måste kännas och tänk om tre år har ni studentfirande i trädgården. De åren kommer att flyga fram :-)
    Ha det bäst!
    Kram Hélena

    SvaraRadera
  3. Vilket kärleksfullt och varm inlägg! Verkligen en dag i livet att fira både för V och för er och det är gott att läsa att ni verkligen gör det till ett minne för och med varandra:-) Er trädgård ser så fantastiskt lummig och mysig ut.

    Kram/Emma

    SvaraRadera
  4. Jag gratulerar dig till din fina och duktiga son! Du SKA vara stolt!
    Vackra bilder!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  5. Grattis till sonen! Även här gick sonen ut nian igår men mycket fina betyg. Verkligen stolt är jag!

    Kramar!

    SvaraRadera
  6. Grattis till V! Förstår att ni är stolta med all rätt. Vad fint du fixat och grejat inför avslutningen.
    Ha det gott.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  7. Härligt....var tid har som tur är sin charm. Man har ju otroligt svårt att föreställa sig att de små nånsin ska bli stora men när de väl gör det är det lika spännande att följa dem som när de var små...
    Ha det bra :)

    SvaraRadera