söndag 7 september 2014

Spotta i nävarna...


Jag har länge tänkt 
att jag måste flytta på mitt Silverpäronträd.
Det har med tiden hamnat under en schersmin-buske,
som fått glädjefnatt och växt så otroligt på bredden.
Och anledningen till att jag drar mig att gå från ord till handling
är att vår trädgård är så fruktansvärt svårgrävd.


(Det syns inte så bra,
men Silverpäronträdet står bakom bollkryssen
och rosenskäran. Ni ser kanske den pinniga stammen...?)


Var vi än gräver i vår trädgård
så stöter vi alltidjättestora stenar
som gör minsta lilla projekt till ett mycket större projekt
än vad det skulle behöva vara.
Max en decimeter går det att gräva,
sedan - "klonk"!


Mycket grävning har det blivit
och efterhand har schakt-massor bytts ut mot matjord.
Men det kostar, som sagt -
muskelkraft och en insats som genererar blåsor i händerna...
Ofta börjar jag gräva men så slutar det med
att jag måste kalla på förstärkning 
i form av min H.


Ska Silverpäronträdet överleva
måste det dock flyttas.

Någon i familjen
måste spotta i nävarna...

9 kommentarer:

  1. Så vackert i er trädgård! Gillar verkligen grusgången, jättefint.
    Hoppas det går bra med silverpäronträdet, kram Suss

    SvaraRadera
  2. Men åååå så vackert!
    Gillar de slingrande grusgångarna och det vajande gräset. Hoppas det går snabbt o lätt att flytta trädet..;)
    kram Katarina

    SvaraRadera
  3. Din trädgård är så mysig! Snygga gångar. Förstår att du drar dig för att flytta på trädet, men samtidigt är det kanske bäst att gör det innan det hinner etablera sig helt och blir ännu svårare att flytta. Eller om du kan hålla schersminbusken stram så kanske det kan stå kvar?
    Lycka till med grävningen och hoppas det går smidigt.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  4. Det ser sååå fint ut i din trädgård. Jag har också ett träd som ska flyttas men skjuter ständigt upp det....ska bara.

    Kram Anna

    SvaraRadera
  5. När vi flyttade in i nybyggda huset på parallelgatan till er -91, så kan jag nämna att dem INTE var generösa med matjord på tomterna. De rullade ut gräs på ett underlag av sand och typ toppdressade med matjord, så det var säkert så på er tomt med! Hopplöst, man får ha stort tålamod och det verkar ni ju ha :))
    /Åsa

    SvaraRadera
  6. Här finns inte en sten i jorden, men leran är väldigt tunggrävd så även jag kallar på maken när det ska grävas.
    Men det ser ut som om ni klarar den dåliga jorden alldeles utmärkt, allt ser så frodigt och fint ut. Utom möjligen silverpäronet...
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  7. Ååå, vad jag känner igen detta Klonk, usch och fy, vi har likadant och ibland är det inte bara en stor sten utan berget. :(

    När man ser bilder från din trädgård märks dock inga svårigheter för det ser så väldigt fint ut!

    SvaraRadera
  8. Tänk att det är så olika i våra jordar trots att de tär samma land. Vi har inga stora stenar alls här. Visserligen ser jag att bönderna får upp sten varje år på åkrarna men vi har inga i trädgården.
    Hoppas du hittar någon som hjälper till med trädet.

    Kram

    SvaraRadera
  9. Man kan inte gissa på svårgrävt när man ser de vackra bilderna. Vilken fin gång.
    Kram Annika

    SvaraRadera