lördag 3 januari 2015

Bara disken kvar...


Hej!
Kalaset är slut och nu är det bara disken kvar!
Men jag gillar känslan - en sån där bra "efter kalas-känsla".
Ni vet - de goda samtalen dröjer sig kvar tillsammans
med en sockermättnad i ett kalas-städat hus.
Gillar det!

(Dessutom började vi spåna på lite roliga res-planer
tillsammans med bröderna längre fram i vår!
Det gör mig glad att ha något
att se fram emot!)

Vi har varit på traditionsenlig 
kalkon-middag hemma hos mamma,
jag och mina syskon med familjer,
och sedan åkte vi hem till oss allihopa
för att fika och gratulera H på födelsedagen!

Ja, vi har inte träffats tidigare i jul,
så det blev liksom lite i hop-slaget julfirande
tillsammans med födelsedagsfirande!


Mannen förärades årets första tulpaner!
Och öl -
haha - massor av öl.
Från Dalarna, förstås...



...eftersom min ena svägerska är dalkulla
och de därför tillbringar mycket av sin lediga tid
uppe i Dalarna.


Och som om det inte räckte,
så har min lillebror med familj varit i Tallin i mellandagarna,
och lämnade över lite smakprov på estnisk dryck
till jubilaren... :-)


Enligt tradition måste vi äta Gustaf Adolfs-tårta
i vår familj i juletid...


...men det fikades en hel del annat också.


Vet ni - jag är så himla lat just nu med kameran!
Jag orkar inte ta fram den stora kameran -
kanske för att det ändå är för mörkt.

Det får duga med lite suddiga iPhone-bilder!


Men, visst ja!
Nu skulle jag ju ta hand om disken!


I morgon när det har blivit ljust igen
ska jag visa vad vi fick mer!

Till dess:
Ha en fin kväll!

fredag 2 januari 2015

Min tjugoåring fyller 48!



I morgon är det H:s födelsedag!

Han blir 48 år.
Tänk, så konstigt!
Jag träffade ju en tjugoåring, och så...
...vips!...så var tjugoåringen 48 år gammal!


Och det är ju kanske tur att min tjugoåring
faktiskt inte är tjugo längre.
För ärligt talat vet jag inte riktigt om han skulle uppskatta
att vara tillsammans med någon
med gäddhäng, läsglasögon, rynkor här och där
samt ett och annat grått hårstrå,
om han inte minsann
åldrats lite själv
också...

Det är ju liksom tur
att man följs åt.

Det blir mer rättvist så. :-)

Smaken är som baken!


Hej!

Härom dagen kom ett blomsterbud!
Å, jag älskar att få blommor med bud!
Man blir så överraskad
och känns så...lyxigt på något sätt!
Buketten var från H:s syster som önskade oss
ett Gott Nytt År!

Men nu måste jag avslöja
 en ganska "o-charmig" egenskap som jag har:

(sch....- men jag litar inte riktigt på florister!)

Förlåt, alla florister -
de flesta är naturligtvis jätteduktiga -
men det är bara så att man inte alltid har samma smak!


När jag köper blommor vill jag gärna vara med
och välja blommor till buketten.
För man tycker ju olika, helt enkelt!

Nyårsbuketten var lite...speciell...
Inte riktigt vår stil...


Men vilken tur att det går att lossa bandet till buketten
och använda blommorna på annat sätt!

Två höga vita amaryllisar - jättefint! -
hamnade i en egen vas.
Och två vita gerberor klippte jag av och satte tillsammans
med lite granris och en orkidé som hade gått av.


Nu blev det lite mer som jag ville.
Och man vill ju inte verka otacksam,
men det måste ju vara bra -
att vi kan njuta av blommorna, fast på ett annat sätt!

Och jo - jag törs faktiskt skriva detta,
eftersom vi fotade buketten när vi skickade ett mms
för att tacka för blommorna,
och H:s syster kommenterade buketten:

"Oj, vad den såg...konstig ut...!
Det var inte riktigt så jag hade tänkt..."

Men tack så mycket!
På det här viset fick jag ju två buketter!

Och smaken - den är ju som baken,
 helt enkelt! :-)

torsdag 1 januari 2015

Nyår på bortaplan


Hej på er!
Och hej nya året - 2015!

Vi bestämde oss för att fira in nyåret på bortaplan,
och bokade därför hotell och restaurang
i Örebro, som ligger en timmas
bilresa hemifrån.


Efter att ha gått lite i affärer på dagen,
(killarna fyndade kläder!)
så checkade vi in på hotellet.


Jag gillade miljön här nere vid receptionen.
Tegelväggar har jag alltid varit svag för,
och en vedtrave inomhus
kan också vara fint i rätt miljö!


Rutiga golv
tröttnar man heller aldrig på, eller hur?


Liksom blyinfattade, målade fönster.


Klassiskt och alltid snyggt!


Barnen hade önskat grekisk mat,
så grekiskt fick det bli!

När de var små hade vi som tradition att alltid
köra plankstek på nyårsafton,
men de senaste tre åren har vi gått ut och ätit just grekiskt!
Vi hade bokat bord på en restaurang,
och det var jättegott!


Våra barn är stora nu.
Tvillingarna blir 15 snart, och den äldste snart 19.
Ni förstår att det nästan var en uppoffring för dem
att följa med på detta, va...? :-)

Jo, vi är verkligen i en brytningspunkt nu.
Och jag förstår, för jag minns faktiskt hur det var att vara femton år,
Man ville nog helst göra annat på nyårsafton.
Än att vara med mamma och pappa.

Men -
det blev faktiskt jättemysigt där på restaurangen,
och jag kände mig så tacksam
att få fira in ännu ett år tillsammans med barnen!


De vill dock absolut inte figurera på några bilder.
Där går ändå gränsen... :-)

Och det är väl klart att de inte behöver!


Vid tolvslaget bjöds vi på ett hejdundrande
fyrverkeri vid Örebro slott.


Och efter en stadig hotellfrukost
begav vi oss hemåt igen.

Till katten och ett nytt år.

(Fast vissa tyckte kanske att det framför allt var:
hem till datorerna... ;-)

onsdag 31 december 2014

Gott Nytt År!


Jag vill önska alla
som tittar in här...



ett riktigt
Gott Nytt År!


Kram 

tisdag 30 december 2014

Mamman gör snölyktan själv...


När barnen har blivit stora,
ja, då får man göra snölyktan själv! :-)
Usch - jag märker att jag faktiskt har problem med detta.
Att barnen växer ur familjen, menar jag!
Och gör sig oberoende.
Alltså, att man inte är efterfrågad
på samma sätt längre.

(Mest bara när de är hungriga... :-)


Ja, jag vet, jag vet -
det är så här det måste få vara.
Men, jäklar - fort tiden gick!
Och var det inte det alla sa?
Att tiden skulle gå så fort?

De hade alldeles rätt.

måndag 29 december 2014

Ledighet


Vet ni vad jag brukar längta mest efter
när jag tänker på ledigheten?

Jo, då längtar jag efter morgnarna!
Efter att få läsa tidningen och dricka te
så länge som jag själv vill,
och sedan sitta och titta på nyhets-morgon på tv!

Hela förmiddagen!


Så det är det jag gör nu.
Tänder en brasa, dricker te och tittar
på nyhets-morgon.


Killarna sover ännu,
och jag har hela dagen framför mig.


Det är precis det här
jag längtar efter när jag stressar till jobbet
om morgnarna!

 Det är det här
som är ledighetskänsla för mig!

söndag 28 december 2014

Trött på rött?



Än ligger den röda julduken på bordet.

Men är det inte konstigt
hur fort man tröttnar på det juliga?

Här går man och längtar efter julen ett par månader,
och så hinner knappt juldagarna gå förbi
innan det känns passé med julen.

Jag undrar vad det beror på?
Inte var det så förr...?

Granen brukar vi i alla fall ha kvar ganska länge.
Den lyser upp så fint,
och det känns synd att göra sig av med den
så länge den inte barrar.

Vi har högt i tak i matrummet,
3, 65 upp i nock,
så vi kan ha en riktigt hög gran.
Ja, den får vara kvar länge än.

Den röda julduken
kommer dock att bytas ut.

I morgon, tror jag.

lördag 27 december 2014

Mata fåglar


Småfåglarna utanför köksfönstret
bjuder på ett julkortsfint motiv.
Men visst är det konstigt - så fort jag ska fota dem,
så är de puts väck! :)


Lite, lite vitt puder har vi fått i natt.
Det är fint!

Fåglarna fick en havrekärve till jul,
men det är solrosfröna som är populära!
Vi har mycket gulsparvar och talgoxar
som kommer och äter i trädet.

Lite riskabelt är det dock,
eftersom vår katt Selma
brukar ligga och lurpassa i häcken,
redo att anfalla om någon fågel skulle råka
sätta sig på marken.
Flera gånger har hon klättrat upp i trädet
och haft ner fågelhuset.



Jag tror dock inte att hon lyckats ta någon fågel än.
Hoppas inte det i alla fall...


Jag vill ju nämligen gärna ha den här utsikten
från köksfönstret även i fortsättningen!

Matar ni också fåglar?

fredag 26 december 2014

Julhunden



Den här fina granrishunden
köpte jag för ett par år sedan
på en julmarknad.



Och stommen hade jag ju kvar,
så för någon månad sedan
så klädde jag den igen!


Det var inte särskilt svårt,
men det går åt väldigt mycket granris!

Nu fick jag ett tips om
att man kan klä in kroppen
med en frottéhandduk först,
för att ge den lite mer "hull".


Årets "ras" blev kanske lite spinkig,
så till nästa år kanske det blir
en handduk runt magen ändå...?

Eller också kanske jag tillverkar ett par horn
och transformerar hunden till en bock...?

Vi får se!