torsdag 12 maj 2011

O-stilrent!


Jag har aldrig kunnat kalla mig stilren.
Varken i inredning eller i trädgården.
Kolla här:
Tulpaner i det som skulle föreställa en "Japan-insprirerad" plats!
Well...

Jamen, det fanns ju ingen annanstans att peta ner lökarna, ju!
Det är så svårt att hålla sig till en viss stil...


Idag är jag hemma med E, som är sjuk.
Och är man 11 år och har ont i magen och huvudet så blir man 
så liten, så liten fast man i vanliga fall är jättejättestor!
Och då är en del av medicinen att bli riktigt
ompysslad av sin mamma.
Få frukost på sängen.
Få ligga i soffan och se på tv.

(Vi har det faktiskt 
lite mysigt...)


Allt är på gång i trädgården.
Och när det gäller trädgården har vi plötsligt fått
 ett ångest-projekt framför oss...
Det är nånting läskigt, 
fast det kan bli bra också...

Berättar mer om det en annan gång!
För nu ska jag gå och göra E sällskap i soffan!


4 kommentarer:

  1. Jag tycker det är fint när det händer nåt oväntat och att blanda stilar...och tulpaner är ju alltid fint=)
    Låter som E har det mysigt och att bli ompysslad är härligt när man inte mår bra.
    Det låter som nåt spännande ni har framför er..inte utan att man blir lite nyfiken=)

    kramkram/tina

    SvaraRadera
  2. Har samma problem som du, jag blandar också stilar både inne och ute. Det är ju så mycket som är fint och då blir det svårt att välja!

    SvaraRadera
  3. Är man sjuk så blir man liten igen hur gammal man än är,
    tryggt och skönt att ha mamma bredvid sig.

    Skulle så gärna vilja kunna hålla mig till en stil också men vilken skall jag välja?
    Vår trädgård är inget problem för den är så liten. Det är inne som jag pysslar mest och jag vill vara klassisk med rena svenska (eller danska) linjer men rätt som det är har jag handlat både brickor och ljuslyktor i Marockansk stil. Det liksom bara trillar över mig.

    Skall bli kul att höra mer om ert projekt. Berätta snart!!!
    Må så bra.
    Kram Monica

    SvaraRadera
  4. Att hålla stilen är inte det lättaste - men varför ska man göra det?
    Kram Eva

    SvaraRadera