Skogsskräppa

Jag hör bra musik från Sonosen i tvättstugan.

Det är H som är där inne och målar väggarna grå.

Det blir så fint.

J kommer ner i köket och gör sig lite fika.

Han har gjort tre dagars praktik 

och har därför bott hos flickvännen sedan i söndags.

Nu är han hemma och det är kul att ses igen.

E gör sig i ordning.

Jag har nyss blivit ombedd av honom

att titta igenom en psykologi-uppgift som han ska lämna in.

Det har jag gjort och det såg bra ut.

Nu ska han bli upphämtad av några kompisar.

De ska gå ut i kväll, på "100-dagar-innan-student-fest".

På övervåningen ligger V och vilar.

Han är ute ur en intensiv tenta-period

och tycker nu att det känns kul att börja på en ny kurs.

Jag står i köket.

Jag står i köket och sår frön.

Och jag har längtat efter det.

Skogsskräppa sår jag.

En dekorativ växt att ha i sallader

och som man kan odla inomhus året om.

Det känns härligt att så igen.

Senare ska vi titta på Mästerkocken

och på tredje delen av Detektiven.

Och det är såna här små stunder -

när allt känns bra,

utan att något särskilt stort har hänt -

det är såna små stunder som är Livet.

Att stå och så skräppa i köket och 

känna att livet pågår.

Livet en vanlig onsdagskväll...